Web of Science Publications

KoN utvärderingen omfattade en analys av publiceringen som syns på Web of Science av SLUs forskare.Forskarna själva överförde sin publicering i Web of Science 1998-2008 enligt anvisningar på http://www.bib.slu.se/bibliometri/KON/ekon.html. Proceduren omfattade både validering och uppladdning av data i en ny databas. Man kan kontrollera vilka personer som gjort inmatningen genom att klicka på länken ”Upload statistics” (http://publikationer.slu.se/isi/uploadcheck.cfm) och fylla i namn. Web of Science nås på (tror jag) http://apps.isiknowledge.com/WOS_GeneralSearch_input.do?product=WOS&search_mode=GeneralSearch&SID=X2NmJ6HPoEFd51@nJH1&preferencesSaved=

Nedanstående är Dag Lindgrens utdrag och reflektioner omkring Web of Science publicering

Publiceringsstatistik (Web of Science 1998- 2008), jag är lite överdrivet förtjust i att göra statistik över siffror, KoN vill jämföra hela grupper

Avläsningarna är inte exakta, själv plockade jag bort en namne, och det kan finnas andra tveksamheter.

Det finns en massa andra faktorer som påverkar hur informativt antalet är. När det gäller individer går detta knappast att komma till en exakt rankinglista med statistik, men det finns också mer generella skillnader, exempelvis är det enligt tidigare jämförelser 50% fler författare i genomsnitt på en växtfysiologisk än en genetisk uppsats. I vissa kulturer är gruppledaren eller institutionschefen eller handledaren med på allt (ofta sist) oberoende av insatsen. Medförfattarskap kan vara ett sätt att erkänna en ganska begränsad men vital insats av typ en analys med en viss metod. KoN avser att jämföra grupper snarare än individer och då spelar en del av dessa faktorer mindre roll än när man jämför individer, men det kan vara en begränsad nackdel att vara en stor grupp ur publiceringsantalsynpunkt när gruppen slås ihop eftersom flera individers arbete relativt sett oftare bara räknas som en publikation. Tidskrifter anses mer eller mindre "fina" pga sin impact, generellt t ex sägas att impact är högre för icke skogligt specialiserade tidskrifter. Mer tillämpad publicering ger mindre impact och citering, eftersom de som "använder" informationen i lägre grad skriver Web of Science artiklar.

Publicering i Web of Science 1998-2008 av medlemmar i utvärderingsenheten (UoA) Genetik vid institutionen för genetik och växtfysiologi
Dag Lindgren       50
Patrik Waldmann   5 (detta täcker inte arbeten tillkomna före Patriks anställning vid SLU)* Jag kollade och det borde rätteligen varit 17.
Jon Hallander has not used the system* jag kollade och det borde varit 2.
Johan Kroon         5
Sara Abrahamsson has not used the system * jag kollande och det var 0.
Anders Fries        12
Jan-Erik Nilsson     6
Rosario Garcia-Gil 9
Wang Chunkao has not used the system, det är för svårt att kolla

Kommentar. Medianen av seniora och juniora forskare är 9, dvs nästan en per år. Genomsnittet för de fem seniora och juniora forskarna blir ca 1.5 per år. Vad jag nu kan bedöma är detta ganska normalt för andra UoA och snarare marginellt över än marginellt under riksgenomsnittet. Jag tror att jag ensam har fler artiklar i Web och Science än de andra åtta i utvärderingsenheten tillsammans, och eftersom vi utvärderas som en enhet gör det att min publicering och citering påverkar gruppmedelvärdet mycket. Jag har försökt påverka UoA att rapportera. Med Patrik lyckades det bara för SLU tiden, och i doktorandernas och postdocens fall gav det ingen märkbar effekt. Det är några av mina uppsatser som Web of Science bommat så jag kanske kan höja min siffra lite. Jag är oroad av att de här åren på SLU inte verkar ha förbättra Patriks publicering så mycket som den borde.

Växtfysiologi-professorerna vid gen/fys:
Ove Nilsson           16
Thomas Moritz      62
Björn Sundberg     47
Anders Ericsson ej använt systemet
Riskeshi Bhalearo 41
Erling Ögren           12
Gunnar Wingsle     26
Torgny Näsholm   43
Göran Sandberg     49
Per-Christer Oden 35

The SLU students at the research school:
Jon Hallander        2 *
Johan Kroon          5
Sara Abrahamsson 0*
Mats Berlin            0
Lars Resman has not used the system
Maria Klintenäs      1
Ellinor Edvardsson  has not used the system
Henrik Hallingbäck 2
Jenny Arnerup        has not used the system
David Tingström     has not used the system
David Hall

Skogforsks Gunnar Jansson ( 21), vilket är en mycket bra siffra, finns i systemet (han har erkänts som anställd forskare vid SLU, men vår institution inte fått göra något liknande arrangemang för Bengt Andersson)

Jan Stenlid, som ju är handledare vid forskarskolan, har 111, en av de högsta noteringarna vid hela universitetet. Det noteras också att han har haft producerat 14 doktorer den sista tioårsperioden, vilket också är en av de allra högsta noteringarna vid universitetet.

En ämnesmässigt jämförbar person med oss inom SLU är Sanna Black-Samuelsson i Uppsala, som är docent i Skogsgenetik och blev forskarassistent i skogsgenetik vid Institutionen för växtbiologi och skogsgenetik i Uppsala ett år före Patrik och Rosario. Hon har 6. En liknande forskarassistent inriktad mot "bioteknisk" genetik är Jens Sundström 8. Andra personer som är seniora forskare nära skogsgenetik vid Uppsala som de seniora hos oss kan jämföra sig med är Ann-Christin Rönnberg Wästljung: 12, Anna Westerbergh 12 och sådana som är professorer Sara von Arnold: 51 och Ulf Lagercrranz 26.

Eftersom min professur är ledig kan det vara av intresse att se vad andra nya eller ganska nya professorer har
Torgny Näsholm och Erling Ögren ovan är exempel
Thomas Lundmark 8
Urban Nilsson 24

Vad skulle jag legat på själv när sökte till professor? Jag tittade på min ansökan och det skulle nog blivit 9 + någon in press. Fast relativt mer av publiceringen gick till typ Studia Forestalia på den tiden. Och jag var ung (35) och hade knappast nått publicerande nivå 10 år tidigare. Och man var jätteglad att hitta någon som accepterade att flytta till Umeå som de sakkunniga inte tvekade att kompetensförklara.

En uppenbar reflexion är ju att de individuella skillnaderna är mycket stora. Genomsnitt mäter nog snarare hur många toppar som finns än gruppens prestanda. Därför är nog någon typ av median bättre, medianen av seniora och juniora forskare.

Jag gissar att 3% av dem i systemet ligger över 50 och att medianen för PhDs är 10, fast vore intressant att få bättre siffror på detta.

En liknande publiceringsanalys har gjorts vid KTH och de som är intresserade kan granska den rapporten (länk på univ KoN sidor) för att se vad detta sannolikt leder till.

Hur fyller man i sin publicering i SLUs lista?
1) logga in på mitt SLU; 2) välj "publicering"; 3) sök publikation; 4) skriv ditt namn (efternamn först); 5) se lista på alla dina publikationer

Skogforsk har utvärderats nyligen (Formas R6:2008) och utvärderarna hade en diskussion om att ett mål som Skogforsk inte når upp till borde vara en uppsats per år och disputerad forskare (inte för enskilda forskare utan för Skogforsk som helhet). Någon gång satte nog Skogforsk detta som ett mål. Jag tycker målet verkar alldeles för högt för denna relativt tillämpade enhet. För vår enhet räknat på genomsnitt av enstaka forskare ca 1.5 per år, men med hänsyn till Skogforsks medförfattarfrekvens svarar detta nog mot storleksordningen 1 per år. Doktorer hos oss skall ägna sig åt verksamhet som resulterar i uppsatser i högre grad än Skogforsks doktorer. Detta är ett skäl till att jag tror att Skogforsk har svårt att nå 1 per år. Att de kanske nått det något toppår i det förflutna beror nog på att de då ofta var våra doktorander. Det här KoN-materialet kommer nog att möjliggöra en bättre jämförelse med liknande SLU-enheter .

Citeringen av mina artiklar är mycket dålig, bara en femtedel är hyggligt citerade. Ett försvar är att medförfattarna är lika dåliga och ett annat försvar att många av dem är mycket teoretiska.