Kategorier 2015 för arter som var akut och starkt hotade i rödlistan 2000

Dag Lindgren 150626

Sammanfattning

Utvecklingen av de arter som tillhörde de mest hotade på rödlistan 2000 till rödlistan 2015 har studerats. För akut hotade arter 2000 var 4% utdöda 2015, men för 57% har hotet minskat. Av de starkt hotade arterna 2000 är 1% utdöda 2015, för 7% har hotet blivit akut men för 48% har hotet minskat. Andelen utdöda arter har minskat.

Introduktion

Artdatabanken vid SLU publicerar sedan 1975 en rödlista, där hotade och utdöda arter kategoriseras. Kategoriseringarna baserade på all tidigare information görs vart femte år, senast 2000, 2005, 2010 och 2015. Först sedan 2000 har rödlistan publicerats i en form som underlättar jämförelser över tiden och först 2000 kan metodiken betraktas som tillräckligt utvecklad och stabiliserad för sådana analyser. Rödlistan 2015 publicerades dels med en sammanställning art för art (Artdatabanken 2015) och dels som en genomgång av situationen i bl a olika landskapstyper (Sandström m fl 2015). En nyhet 2015 är att för varje enskild art ges i artfaktainformationen kategorin i tidigare rödlistor (2000, 2005, 2010) lätt tillgänglig. Rödlistorna omfattar sällan eller aldrig kvantitativ analys av kategori förändringar utöver gentemot förra rödlistan fem år tidigare.

Den första meningen i rödlistan lyder ”Rödlistan är en prognos för risken att enskilda arter dör ut i Sverige.” En prognos bör kvantifieras och kopplas till sannolikheter. En sådan prognos blir meningsfull för de mest hotade arterna i kategorierna akut hotad och starkt hotad, där utdöendehotet är stort även på bara 15 års sikt. Denna studie är ett försök till en sådan prognos uttryckt med sannolikheter, dvs andel arter som dör ut.

Material och Metoder

Denna studie utnyttjar de rödlistnings-kategorier som publicerats för varje relevant art i rödlistan 2000 (Gärdenfors (ed) 2000) och i rödlistan 2015 (Artdatabanken 2015). Studien omfattar i princip alla arter i rödlistan och har inhämtats i mitten av juni 2015. Mer detaljer om rödlistningens metoder står i Artdatabanken (2015) och Sandström m fl (2015). I princip all information kan erhållas via www.artfakta.se .

Rödlistan kategoriserar arter, varav de mest relevanta kategorierna för denna artikel är: Utdöd i Sverige (RE), akut hotad (CR) och starkt hotad (EN). För de arter som i rödlistan 2000 tillhörde dessa kategorier har fördelningen på kategorier i rödlistan 2015 tabellerats. Andelen som tilldelats en specifik hotkategori i rödlistan 2015 har beräknats.

Resultat

Tabell 1. Fördelning av antal 2000 utdöda, akut hotade och starkt hotade arter på rödlistningskategorier 2015

2000	Rödlistningskategori 2015
Kat	Utdöd	Akut hotad	Starkt hotad	Sårbar	Nära hotad	Livskraftig	Okänd	Inte applicerbar	Ej bedömd	Ingen uppgift
	RE	CR	EN	VU	NT	LC	DD	NA	NE
Utöd	149	15	12	11	4	10	6	41	1	0
Akut	9	93	86	38	7	6	10	12	0	0
Starkt	6	33	216	167	62	18	12	21	2	1

Tabell 2. Andel av alla bedömbara arter (färgat i tabell 1) i rödlistan 2015 av i rödlistan 2000 utdöda, akut hotade och starkt hotade arter

Rödlista 2000	Rödlistningskategori 2015
Kategori	Utdöd	Akut hotad	Starkt hotad	Sårbar	Nära hotad	Livskraftig
	RE	CR	EN	VU	NT	LC
Utöd i Sverige RE	74%	7%	6%	5%	2%	5%
Akut hotad CR	4%	39%	36%	16%	3%	3%
Starkt hotad EN	1%	7%	43%	33%	12%	4%

Diskussion

En art kategoriseras som utdöd först en tid efter den sista observationen gjorts. Denna tid kan vara mycket lång och beror på många faktorer. Lindgren (2015) försökte utgående från sista faktiska observation av 2010 akut hotade arter uppskatta denna ”karenstid”, och trodde att tiden mellan sista observation och kategorisering som utdöd mycket sällan överskred 30 år. En del av de arter, som i rödlistan 2015 kategoriseras som akut hotade, kommer i framtida rödlistor att kategoriseras som utdöda med sista observation långt före 2015. Sista observation är första tänkbara tidpunkten för utdöendet, det faktiska utdöendet sker vanligen senare. Artdatabankens uppläggning gör det svårt att studera utdöendetidpunkt. År för sista observation är inte tabellerat på ett sätt så att den kan inhämtas på annat sätt än att manuellt, art för art, göra utdrag ur artfaktainformationen. Uppgiften saknas ganska ofta. Jag kan förstå att arter som kategoriseras som akut hotade faktiskt kan vara utdöda, men har svårt att ta till mig att arter som kategoriseras som mindre hotade kan vara sedan länge utdöda. Jag har inte hittat någon trovärdig analys hur utdöendet varierar med tiden intill modern tid i Sverige. För att ändringar i andelen faktiskt utdöda och akut hotade skall bli rättvisande förutsätter att utdödendetakten är konstant under många decennier. Det verkar inte som artutdöendet i Sverige accelererat sedan 1970, åtminstone inte för skogsarter (Lindgren 2015), så det borde ge meningsfull information att jämföra 2000 och 2015.

Att arter kategoriserats som utdöda 2000 åter vaknar till liv till 2015 kan bero på ett förhastat beslut om utdöende fast det fanns en spillra kvar, eller att tidigare observationer, resonemang och indelningar underkänts, eller nyinvandring. Att en del arter vaknar till liv är oundvikligt, att skärpa kriterierna leder till att utdöendet underskattas, så jag uppmuntrar inte till överdrivet restriktiv hållning till att kategorisera som utdöd. Kanske man skulle lägga till två kategorier till rödlistan genom att spjälka upp akut kategorin i flera: en kandidatutdöd med mindre rigida krav och en där beslutet bygger på faktiska observationer att arten inte var utdöd och dessutom inte kategorisera arter som mindre hotade än akut om det inte kan säkert fastställs att de inte är utdöda. För starkt hotad och sårbar måste sista observation uttryckligen anges om faktiska observationer inte gjorts sedan förra rödlistan och dessutom motiv anges. Sannolikheten att utdöda arter vaknar till liv är så stor, att den måste beaktas vid uppskattningar av utdöenderisk. Jag noterar att det av tabell 2 framgår att en lägre andel av de arter som är 2000 karaktäriserades som akut eller starkt hotade avancerat till ”livskraftig” (dvs avförts från rödlistan) år 2015 än vad som gäller för de som kategoriserats som utdöda år 2000. Tvära kast i rödlistningskategorier kan inträffa på mindre än två decennier!

Många av de arter som hamnade i en hotkategori 2000 kan inte kategoriseras 2015 av olika anledningar (se tabell) och det kan finnas ett mörkertal i detta som gör att utdöendet 2015 eller ökningar av hotet kan vara högre än beräknat. Jag kan dock inte finna något trovärdigt resonemang i litteraturen för att detta skulle systematiskt och avsevärt ändra fördelningen av hotkategorier.

Tabell 2 pekar på att situationen för de mest hotade arterna 2000 förbättrats, men det ter sig troligt att hotbilden för mindre hotade arter försämrats, annars borde rödlistans hotbild minskat i sådan grad så artdatabanken noterat det. Smärre tekniska förändringar och förbättringar i teknik kan bidra till förskjutningar mellan rödlistor olika år som inte beror på verkliga ändringar. Jag bedömer att detta inte är kvantitativt betydelsefullt för den bild Tabell 2 ger.

Artdatabanken gjorde en analys liknande min tabell 1 för ändringar 2005-2010 (Gärdenfors (ed) 2010, Tabell 7), jag tycker det vore önskvärt sådana analyser av ändringar över tiden utvecklades för längre intervall och kommenterades utförligare.

Sannolikheter för utdöende nämns i rödlistan för kategorisering med kriterium E, kvantitativ analys. Enligt kriterium E skall, för att kategoriseras som akut hotad, chansen för utdöende av arten inom tio år vara minst 50%. För att kategoriseras som starkt hotad skall chansen för utdöende inom tjugo år vara minst 20%. Något längre tidsrymder gäller för arter med generationstid minst 4 år. Det förefaller uppenbart att den realiserade utdöenderisken inom hotkategorin är väsentligt mycket lägre. Jag tycker det vore bättre att rödlistans användare utnyttjade de kvantitativa skattningarna av observerade utdöenderisker än de hypotetiska, som nu förknippas med hotkategorierna.

Erkännanden

Ett mycket varmt tack till artdatabankens personal, som gjort denna studie möjlig genom att göra kategorierna i de tidigare artlistorna tillgängliga och även i övrigt ge ovärderlig information, och som dessutom kommenterat en tidigare version av denna artikel.

Artdatabanken har under många år spenderat stora resurser och arbete på att samla in, organisera och kvalitetssäkra det material som denna studie bygger på, vilket jag tycker är en mycket viktig funktion. Denna studie demonstrerar värdet av informationen i rödlistan.

Anmärkning: Denna artikel offentliggörs som en webbartikel på någon eller några av de webbar, som kontrolleras av Dag Lindgren, och kommer förmodligen att ändras succesivt, så titta gärna igen så att eventuella åberopanden bygger på senaste information. Kanske bättre kontakter med kunnigare personer kan ge upphov till ändringar. Tips på ändringar kan sändas till Dag Lindgren, som också är tillgänglig för personlig kontakt i Umeå. Artikeln kan ses som en uppmuntran att genomföra djupare, bättre och mindre propagandistiska studier över arternas historiska och prognosticerade överlevnad. Att uppskatta den genomsnittliga utdöendetakten och dess utveckling de sista sextio åren fram till idag och en prognos för den nära framtiden är mycket önskvärt för samhället. Det är omöjligt att utforma en sådan analys tillräckligt invändningsfri för att accepteras av en facktidskrift. Artdatabankens och rödlistans uppläggning, inriktning, struktur, fokusering, bl a på att enbart tillämpa IUCN-kriterier omöjliggör en invändningsfri analys. Därför lär inga kvalificerade forskare i karriären riskera att försöka publicera det, och motivationen för andra kvalificerade forskare är låg. Därför omöjliggör rödlistans struktur vetenskapligt väl underbyggda analyser av rödlistans huvuduppgift! Så därför är enda till buds stående möjligheten att utnyttja andra publiceringsformer som min webb och jag känner det som en plikt att göra detta för att få en mer balanserad syn på det svenska artutdöendet 1980-2020, men givetvis vill jag göra det så vetenskapligt som möjligt och med krav på att jag själv skall tro på det med de krav en professor förväntas ställa på sig själv i vetenskapliga frågor. Länkning till webbartikeln uppmuntras och innehållet i denna artikel får fritt användas.

Referenser

ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala

Gärdenfors, U. (ed.) 2000. The 2000 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. 397 pp.

Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 – The 2010 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Lindgren, D. 2015. Risken för artutdöende i skogen överdrivs! Webbartikel.

Sandström, J., Bjelke, U., Carlberg, T. & Sundberg, S. 2015. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken Rapporterar 17. ArtDatabanken, SLU. Uppsala

Tillägg.
Rödlistningskategorier 2000 för arter som kategoriserats som utdöda 2015 med antal, procentandel och sista observation

Utdöd	Akut hotad	Starkt hotad	Sårbar	Nära hotad	Livskraftig	Okänd	Inte applicerbar	Ej bedömd	Ingen uppgift
RE	CR	EN	VU	NT	LC	DD	NA	NE
149	9	6	6	0	3	9	0	6	14
86%	5%	3%	3%	0%	2%
Sista obs	1996;1990; 1987;1945 1890; 1945	1970;1988 1962;1899 1960;	1889;1880; 1963;1917 1943;		1899;1966; 1945;	1966

Kommentar: Efter att tittat närmare på omständigheterna tror jag det bör tolkas som att mycket få av uppgifterna om rödlistningskategori 2000 för de arter som vaknat till liv svarar mot en faktisk och i efterhand accepterad observation av arten. Bara en art som betraktas som utdöd 2015, men inte 2000, har en sista observationsdatum i rödlistan som möjligen kan vara förenlig med kategorin i rödlistan 2010. Nästan alla arter som betraktades som utdöda 2015, men levande 2000, betraktas nu som utdöda sedan länge. Det är ganska överraskande att tre arter, som nu anses utdöda sedan ett halvsekel eller mer, betraktades som livskraftiga 2000. Jag trodde tidigare att bara akut hotad kunde vara förenligt med att direkta observationer inte gjorts på flera decennier, jag frågar mig hur många år utan observationer som kan förflyta innan en art kategoriseras som akut hotad. Denna osäkerhet i uppfattningen om hotkategori mellan revisionerna gör det naturligtvis troligt att det finns en hel del fel i rödlistan 2015. Uppgifterna om sista observation kommer från Carl-Henrik Palmér och kommer från artfakta på artdatabanken, men det finns inte ”senaste observation” på alla arter.