General comments about Swedish breeding strategy
Det saknas status, och sammanställning av genetiska parametrar, dvs lägesbeskrivning. I den gamla planen ägnades uppmärksamhet åt detta, och givetvis skall lägesbeskrivningen nu uppdateras, och parametrarna har blivit bättre skattade. Detta görs bäst i den artvisa genomgången. Jag föreslår en artvis utvidgad typ av den sammanfattande tabell jag gjort på BreedPopStatus.xls
Det borde kanske finnas en diskussion om de enskilda förädlarnas handlingsfrihet inom den överordnade planen. Jag ser det som direkt positivt att det finns ett handlingsutrymme utöver vad som anges i trädslagvisa planer.
Dokumentation av planen och arbetet omkring. Det borde preciseras vilken dokumentation utvärderingen skall resultera i. Inriktning på en förädlingstekniskt handbok som komplement till planen kan vara bra men är mycket diffus. Det nya dokumentet/dokumenten bör vara komplett och helt fristående från det gamla. Även grunderna, som inte omprövas, skall motiveras (ungefär som i det gamla) och referenserna skall förnyas.
”Plan for long-term breeding in Sweden” (borde vara en rapport som var åtkomlig på nätet).
Chapters och annat utförligare material borde finnas i tex Arbetsrapporter
Dokumentation av förädlingsarbetet
Systemet med avels-värdesrapporter och lägesrapporter tycker jag fungerar bra, men en utvidgning och uppdatering av informationen i lägesrapporter borde göras. Generationstiden i lägesrapporterna kan göras nyanserad. Preselektionstid (eller hellre fenotypurval) kan införas i F1 vid sidan av slutligt val.
Däremot tycker jag en del av den information rådgivande gruppen fick när jag satt där är onödigt detaljerad och med onödigt kort framförhållning, Jag anser dokumentationen bör ingå.
Ständig omprövning
Utredningen borde anvisa mekanismer för kontinuerlig omprövning och diskussion. Som jag ser det har detta inte fungerat så bra som det borde sedan alldeles före förädlingsutredningen antogs. Nätversionen av ”Plan for long term breeding…” skall kontinuerligt uppgraderas av ansvarig person. Minst vart tredje år skall en relevant grupp diskutera långsiktig förädling, Rådgivande gruppens ställning?
Förändring av den långsiktiga förädlingen bör inte gå med rasande språng och hopp utan med kontinuitet och eftertanke och viss konservatism och flexibilitet för variationer. De här simuleringarna med POPSIM ser jag fram emot, men man skall ändå inte låta sig styras för mycket av tillfälliga impulser och de senaste resultaten, utan snarare av den kunskap både teoretisk och beträffande vad som funkar i praktiken som successivt byggts upp sedan 1993. Ändringar borde vara mer rullande och det vore önskvärt att man kom in i ett sådant schema. Det är svårt att se vad som egentligen hänt, något kan ha skett i förädlarnas huvuden men det är nog inte dokumenterat så att det kan ses emot en plan.
Samspel med forskning och SLU
SkogForsk04\Foradlingsrad.doc
Historik
Nuvarande "plan" har egentligen aldrig på allvar diskuterats utanför skogsforsks förädlare vare sig före eller efter den bestämdes. Först skulle man diskutera internt innan man diskuterade internationellt på Edingburgh-mötet 1993, men vad som lades fram på Edinburgh mötet (i ett särtryck i form av en Arbetsrapport) har gällt som den officiella planen till nu, och ersätts med något annat först 2010. Jag trodde det faktiskt skulle bli en diskussion när "förädlingsrapporten kom" men vi meddelades bara att detta och anslutande forskning beslutats på SkogForsks styrelse före t.ex. rådgivande gruppen fick en chans att diskutera. Det sades hela tiden att det skulle finnas något organ för att diskutera långsiktig förädling utanför SkogForsk, det bildades ett sådant, och det sammanträdde två gånger men utan att föra minnesanteckningar. Det är de enda formella diskussioner om SkogForsks förädling jag varit med om sedan SkogForsk bildades 1992. Det var ändå så att det var goda informella kontakter framförallt genom att många SkogForskare var doktorander på SLU. Drygt 2000 avslutades denna fas, huvuddelen av SkogForskarna var doktorer. Uppsala genetiken mer eller mindre avvecklades. Jag har uppfattat SkogForsk som för stelt och inåtvänt i förädlingsfrågor och konservativa. Man hoppades detta var trender som skulle lösas upp, men det verkar inte blivit så utan tvärtom med skogsgenetik SLUs kraftiga och mot det förädlingsteoretiska området riktade försvagning. Nu får i och för sig jag själv spela en inte obetydlig roll 2007-2008, men jag är nu i stort pensionerad och avvecklad och någon ny som kan fylla den rollen verkar det inte finnas något intresse för att utveckla. SkogForsk vill i för hög grad vara sig själv nog.
Viss historik bör finnas, speciellt sedan den föregående planen.
Men upprepa och uppdatera nog ändå diskussionen.om varför det ser ut som det gör, man skall inte behöva gå till formellt dåliga tidigare dokument.
Den uppbackande forskningen i föregående plan (efter förädlingsutredningen) angavs vara tidig blomning och tidiga tester, hur väl har dessa ambitioner utförts och vilka praktiskt operativa åtgärder har det resulterat i?
Sista editering Jan 2010