Newsletter February 02
These newsletters
are edited and distributed at irregular intervals by Dag Lindgren. Email me if
you want to be added or removed from the mailing list or your email-address
changed. It may be that you get it distorted (so that links does not work or
so), you may want to discuss this problem with me.
An URL address to
this Newsletter is
http://daglindgren.upsc.se/Newsletters/Newsletter02to03/Newsletter_Feb02.htm
it may appear nicer formatted there than in this email (do not forget that
there may be a row break in the link above). General information about this
service is on
http://daglindgren.upsc.se/Newsletters/
Thesis about efficient field testing of pine in
Finland
Haapanen, Matti. 2002. Evaluation of options for use in efficient
genetic field testing of Pinus sylvestris (L.) (Dissertation).
Research Papers 826. - 67 p. + appendices I-IV. [ISBN 951-40-1806-0] [Price 10,00 EUR (if ordered through “official”
channels)]
The thesis gives a background, which may be used for considerations
about the tactics of the Swedish breeding program, and in particular pine
breeding in the north.
A typical “heritability” for height is 0.12, which is similar to Swedish
values. GEI (genotype*environment interaction) is important. Families were
notably inconsistent in their performance across replicated progeny trials. The
genetic correlation between trials was 0.62. No underlying factor explaining
much of the inconsistency could be identified, indicating that GEI was predominantly
of random nature and thus difficult to exploit by breeding. Considered
alternatives for progeny testing are “forest trials”, mimicking actual
forestry, and “test orchards” established with higher density; intensive site
preparation; mechanical and chemical control of competing vegetation; fencing;
on land with higher fertility and on homogeneous sites. The thesis supports the
concept of “orchard testing”. The risk of maladaptive selections was suggested
to be small. The genetic correlation was not lower between forest trials and
orchard trials compared to among forest trials. It seems indicated that using
“test orchards”, “backward selection” at age six would be advantageous.
Swedish Forest Tree breeding typically uses denser spacing in progeny
tests than normal forestry, progeny tests get fenced and a slightly better
management than “forests”. That seems to be in the line of what Haapanen
advocates and may be enough in that direction? - or?… Should Sweden head for
“overrepresenting” fertile sites in field trials? Can we make backward
selections earlier if we establish the experiments otherwise? (For pine
breeding I think current plans heads at 10 years (at 3m); I suggested once “at
4m”). Has anyone estimated a LAR function on Swedish data yet, and will it be
done in the current drive for reevaluating some very old relevant trials? Can
we really identify homogeneous sites for “orchard testing” and what is the
recipe for that (my experience is that it is likely to be difficult to point at
homogeneous sites. Some of those which may develop very heterogeneous are probably
anyway avoided)? Can we make the test sites more homogenous be more intensive
management? The genetic correlation between height measurements in different
trials seems to me lower than in similar Swedish series. Is this correct and if
so can we learn anything from that?
An FAO Forest Genetic Resources Working Paper written by Konstantin Krutovskii
and David Neale and entitled "Forest genomics for conserving adaptive genetic diversity" has recently been put on the web. It
was prepared for the Forest Resources Development Service in FAO's Forest Resources Division.
http://www.fao.org/DOCREP/003/X6884E/X6884E00.HTM
Hely Häggman har börjat som professor i växtfysiologi vid Uleåborgs
universitet från början av februari. Hennes inriktning är molekylbiologi och
bioteknik.
Hely Häggman, Prof.
University of Oulu
Department of Biology
P.O.Box 3000
SuperTreeSeedlings
International Paper is a big seller of seedlings, see how they describe
their SuperTreeSeedlings at
http://www.supertreeseedlings.com/
By reforesting with SuperTree Seedlings, you will enhance your land’s
value, promote wildlife, protect soil and water, and insure our future
generations have abundant raw materials and a healthy environment.
Ron Schmidtling's
publication Southern Pine Seed Sources is available online at:
http://www.srs.fs.fed.us/pubs/viewpub.jsp?index=2797
.
SUS 2001
SUS 2001 är
skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter, men
naturvårdsverket har medverkat. Det är en diger lunta som dessutom stöds av en
massa delutredningar. Jag hittade en del information om dokumentet och
dokumentet själv via
http://www.svo.se/minskog/templates/svo_se_vanlig.asp?id=8828
Jag har ögnat
igenom utredningen. Jag tycker att genetik, skogsträdsförädling och
fröplantager behandlas på ett sätt som väcker tvivel huruvida utredningen är
väl avvägd. Dessutom väcks viss oro för hur andra genetikfrågor behandlas av
skogsvårdorganisationen.
För att
beskriva skogspolitiken kan man t ex se på följande: Produktionsmålet: ”Skogen och
Skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt”….. Miljömålet:
”…genetisk variation i skogen skall säkras”. SVLs inledningsparagraf är:
”Skogen är en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt ger en
god avkastning…” . Skogsvårdsorganisationen har, i samråd med
skogsbruket, konkretiserat de av riksdagen antagna målen i form av sektorsmål.
Här kan man bl a läsa ”Förädlat föryngringsmaterial används i större
utsträckning.”. I dessa centrala mål och de konkreta sektorsmålen förefaller vad
vi lägger i skogsgenetik och skogsträdsförädling passa förträffligt.
Utredningen vill framför allt analysera
konsekvenserna av besluten ca 1993, men anlägger också ett långsiktigt
perspektiv på skogsvårdpolitik och dess konsekvenser. Ur skogsgenetiks synpunkt
är de stora besluten att anslaget till fröplantager och till skoglig forskning
försvann. Samtidigt skedde en avreglering och privatisering av frö- och
plantmarknaden. Skogstyrelsens forskningsfond har stött tillämpad skoglig
forskning i t ex vår korridor, men avvecklades. Ett exempel på sådan av
Skogstyrelsen understödd forskning, som fått stor praktisk betydelse, är
undersökningar om pollenkontamination, som visade att inflödet av icke
plantage-pollen i plantagerna är stort (större än vad vi tidigare hade
anledning att förmoda) och dessa resultat har fått praktiska konsekvenser. Man
kan uttrycka det så att under ca 1982 till 1994 satsade Skogstyrelsen uppåt 100
miljoner på etablering av nya plantager. Dessa nya plantager kommer att ha ett
genomslag i skogsbruket nästa decennium., vilket är en mycket påtaglig
konsekvens av den tidigare förda skogspolitiken på de närmaste decenniernas
skogsbruk. Trots vad som ibland framförs, så är den mest begränsande faktorn för
användning av plantagefrö idag tillgången på plantagefrö. En konsekvens av
ändringen i skogspolitik i början på 90-talet är brist på granplantagefrö i
södra Sverige, eftersom de plantager som behövts inte hann anläggas innan
stödet för plantageetablering avskaffades.
I utredningen
finns, så vitt jag kan se, skogsträdsförädling eller fröplantager knappast
nämnt. Genetik är nämnt på några få ställen, på ett ställe står det faktiskt
genetik i en rubrik (s 94 3.12.3.3). Tittar man sedan vad som står när genetik
nämns, så handlar det bara om GMO: ”I Sverige har geneti.… använts endast en
gång…” På s 129 står två meningar till om GMO. På sid 43 står som ett mål
”...GMO som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte”. Vad jag
förstår så nämns genetik endast i bemärkelsen GMO. Härigenom bidrar
Skogsvårdsorganisationen till att ”folket”, och även den skogligt initierade
delen av folket, tolkar genetik som GMO, vilket är vanligt och olyckligt.
Att SUS 2001
inte uppmärksammar ”normal” genetik och förädling och fröplantager antyder att
dessa företeelser (med undantag av GMO) ses som okontroversiella. Det finns
kanske inte anledning att ägna onödig uppmärksamhet åt okontroversiella
konsekvenser av skogsvårdpolitiken, såsom att användningen av förädlat material
kommer att öka och att en del plantager har en uppläggning, som det förelegat
en viss osäkerhet om detta skulle kunna leda till legala problem.
Skogsträdsförädlingen ses inte som något omedelbart hot mot den genetiska
diversiteten, och man har förtroende för att sådana aspekter beaktas i
tillfredställande omfattning i det nuvarande systemet. Det noteras att
utredningen skett i samråd med naturvårdsverket och att därför naturvårdens
synpunkter (och brist på synpunkter) reflekteras i utredningen.
Skogsvårdsorganisationen
och naturvårdsverket verkar ha en förvånansvärt positiv inställning till GMO,
det får inte utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden. Att en planerad
användning av GMO inte förefaller vara ett hot mot den biologiska mångfalden är
det nog ofta görligt att få t ex mig att skriva under på). Mina invändningar mot GMO har mer att göra med
patent, kommersialisering av gener, kontroll, att det troligen inte är
förädlingsekonomiskt, de långa testtiderna, den långa tiden mellan investering
och återbäring, det ökade avståndet mellan produktutvecklingen och ”skogen”;
och att Skogsstyrelsen i slutändan sannolikt underkänner skogträds-GMO hur goda
bevis om ofarlighet som än läggs fram, snarare än att vältestade GMO skulle
utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden.
Det står om mål
(s 39) (den enda antydan om förädling jag hittat) ”Föryngringarna”…..”såväl
förädlat som beståndsmaterial används”, det är ju en ganska svag formulering
(även relativt mot hur skogsstyrelsen själv tolkar det), och det kostar inget
att skriva något man med säkerhet kan leva upp till de närmaste decennierna
(speciellt eftersom paragrafen inte begränsar sig till skogsodling).
Jag kritiserar
inte att man inte direkt utvärderat de genetiska inslagen i skogsvårdpolitiken,
detta har kanske till viss del gjorts i andra sammanhang och att verkligen
utvärdera det är ganska komplicerat och kanske inte nödvändigt eller önskvärt.
Inte heller är det anmärkningsvärt att man inte uppehåller sig länge vid
genetiken. Däremot kritiserar jag att man inte i de analytiska och
reflekterande avsnitten några gånger nämner det som en betydelsefull faktor.
Exempelvis är det ett orealistiskt alternativ att räkna på ”90-talets
skogsbruk” i framskrivningar, eftersom den ökade plantagefröanvändningen kommer
att få genomslag. Detta påverkar beräkningar av möjliga framtida uthålliga
uttag. Det påverkar de framtida föryngringarnas kvalité. Ett påpekande att det
påverkar och kanske en grov uppskattning av möjlig storleksordning hade
platsat. Det borde ivarjefall stått klarare uttryckt att man inte har beaktat
denna relevanta faktor. En huvudpunkt i SUS 2001 är att föryngringarna inte är
tillfredställande. Även här kanske en genetisk kommentar hade varit motiverad.
Kanske man kunde i övrigt nämnt ungefär vad jag framfört ovan.
Att
skogsvårdsorganisationen i detta dokument nämner GMO som nästan enda
tillämpning av genetik kan nog ses som ett av många uttryck för de
förskjutningar i intresse och uppmärksamhet, som lett till den våldsamma
omsvängningen i SLUs skogsgenetiska forskningsinriktning vi upplevt de sista
åren. Grovt så har den ”klassiska” genetiken på ett par år reducerats med 50%
och den ”nya” ”GMO-orienterade” ”genetiken” ökat våldsamt. Som påpekas i
SUS2001 så påverkar dagens forskning den framtida skogspolitiken. Samhället
verkar (omedvetet) bereda marken för GMO i skogen. När man koncentrerar
SLU-forskningen omkring GMO ökar man därigenom avsevärt möjligheterna att GMO
blir implementerat, även om det objektivt sett inte skulle medföra några
fördelar.
SkogForsk har
inte drabbats av någon reduktion av den förädlingsorienterade forskningen, och
har nog nu kompetens att ta över de forskningsinriktningar som har reducerats
vid SLU. En fråga som någon av SkogForsks uppdragsgivare kanske vill besvara är
om detta är en önskvärd eller realistisk utveckling, eller om den av SLU
övergivna forskningen skall lämnas därhän.
USDA
Forest Service research documents can be found at
http://www.msstate.edu/dept/forestry/USDAFSresearchpubs.htm
Dr
Kyu-Suk Kang said that he may tour Sweden with 20 other Koreans in some months.
We wait and see.
The 28th Nordic plant breeding
course was
arranged by me.
The course
site will exist some time in the future at
http://daglindgren.upsc.se/nova02/
More
specifically the course dealt with
Quantitative
Genetics and Efficient Breeding
In my
opinion this course was highly relevant to forest tree breeders and scientists
working with related problems.
Not least
because Tim Mullin was invited lecturer and the course included computer work
on breeding problems.
Some
reflections from a forest genetic point of view:
Of the actives four were
from Department of Forest Genetics at Uppsala and one from Department of Forest
Genetics and Plant Physiology at Umeå. I find it positive that the Uppsala
doctorands are interested in breeding. It is really a pity we have not more
doctorands at Umeå. I was glad to see that rather “molecular” students appeared
on such a “practical” course, and it is good that their supervisors find it
worthwhile to broaden their views to other aspects of breeding. I wish this was
also the case for some of the plant physiology doctorands who deal much with
molecular genetics ultimately aiming at breeding applications at the department
there I work, but that is unfortunately not the case.
This course was relevant for forestry and attended by people connected to forestry. The Swedish SkogForsk contributed four participants, which is very relevant. Still it was no “forester” from Norway and no from Denmark. There were two active forestry students from Finland, but one was actually from Costa Rica and one from Africa, and the African student was a student of tropical forestry, not forest genetics. Why is the interest among forest geneticists not higher to join the few post-graduate courses of relevance for forest tree breeding there are? Perhaps because they do not want to do “efficient breeding” – or?
The Wallenberg Foundation postdoc stipends
in bioinformatics for 2002
have been
announced. Check
http://wallenberg.org/kaw/index.htm
Deadline is
March 15.
A software for analysis of spatial genetic structures.
The program and a user’s manual can be
downloaded
for free at our following web page:
http://kourou.cirad.fr/genetique/software.html
A symposium about poplar in Uppsala
http://www-conference.slu.se/ips3
Clonal forestry – who are you kidding?
Meeting in Scotland
4rd to 6th
September 2002.
Arranged by and more information from
Sam Samuel, Steve Lee and Allan John
Email: nordicgenetics@forestry.gov.uk