Mangfold/Diversity/Kirjo - NSFP
Desember/December/Joulukuu 2005
Skandinavisk
Suomi
English
Bildet: En försöksplantering i Komi med bl a
nordsvenska plusträdsavkommor är en del av ett påbörjat utbyte av genresurser.
Kuva:
Metsägeenivarojen vaihtoon liittyvä koeistutus Komissa. Koealalla on mm.
pohjoisruotsalaista pluspuujälkeläistöä.
Photo: An experimental plantation in Komi with –among other
materials - Swedish Scots pine plus tree progenies is part of an initiated
exchange of forest genetic resources.
Möte 2005 med den nordiska
gruppen för förvaltning av trädens genresurser
Av: Dag Lindgren
Mötet ägde rum den 13-15 september 2005 i Syktyvkar, Komi, Ryssland, ca 1000 km
nordöst om Moskva. Det arrangerades av Dr Aleksey Fedorkov, Institutet för
biologi, Komis vetenskapliga centrum vid Ural-avdelningen av Ryska
Vetenskapsakademin. Temat var: ”Status, uppföljningar och mål för
förädlingsprogram”. Det var det första mötet gruppen hade i Ryssland. Norra
Ryssland rymmer större genresurser av de ekonomiskt viktigaste grödorna för
norra Skandinavien än de Nordiska länderna sammantaget, det var hög tid för
gruppen att uppmärksamma dessa. Denna högst relevanta genresurs har aldrig
testats ordentligt i de nordiska länderna, men nu börjar önskvärda experiment
att realiseras.
Mötet samlade 41 deltagerare från Danmark, Estland, Finland, Lettland, Norge,
Polen, Sverige och Ryssland. Under två inomhusdagar presenterades 23 föredrag
och 7 posters. ”Proceedings” är under utarbetande.
Utbyte av genresurser mellan Komi och norra Skandinavien har nu kommit igång,
vilket återspeglades genom att exkursionen besökte: 1) ett försök med bl a
svenska plusträdsavkommor där nordsvenska och nordryska material kan jämföras;
2) ett försök under anläggning där avkommor från de svenska
contortafröplantsplantagerna planteras. Därigenom blir huvuddelen av Sveriges
contortagenresurser tillgängligt för Komis skogsträdsförädling; 3) Ett bestånd
där det stod snygga plusträd av lärk som används i SIBLARCH, ett
internationellt projekt som samordnas från Sverige.
Nordiska möten stödda av Nordiska finansieringskällor har en lång tradition,
men benämning och organsationsform har varierat. Nu har GENECAR tagit över
ansvaret för funktionen, så vi ser fram mot lika fruktbärande möten i framtiden
också.
Skogsgranen (Picea
abies) växer numera i så gott som alla nordiska länder, men dess naturliga
utbredningsområde täcker inte Danmark, den norska västkusten och inte heller
södra Sverige - för att inte tala om Island. De bästa växtplatserna för granen
är näringsrika och fuktiga marker, där den kan bli till och med 40 meter hög. Granen
tål skugga bättre än de flesta av våra trädslag men naturligtvis är tillväxten
sämre i skugga. En manshög "granplanta" som har vuxit i skuggan av
ett trädbestånd kan vara lika gammal som en gran som har vuxit på en
gynnsammare växtplats och är lika stor som ett timmerträd.
Granen
hade möjligen själv också brett ut sig över hela den skandinaviska halvön, men
människorna var otåliga och började hjälpa till. Granen kom inte till
Fennoskandien förrän för cirka 3000 år sedan, och har ännu inte hunnit
utvecklas till att snävt anpassa sig till en plats, sålunda tål den också långa
flyttningar från ursprungsplatsen. Som sågvara och råämne för pappersindustrin
har granen utmärkta egenskaper vilket uppmuntrade till en utbredning av granen
kanske till och med för ivrigt. Men granen har också använts inom folkmedicinen
och naturligtvis har granris också använts som dekoration - speciellt i
jultider. Om din julgran skjuter ljusgröna granskott under julhelgen är det
värt att smaka eller koka ett maglugnande te på dem. (Av:
Leena Yrjänä)
Pohjoismainen metsänjalostajien ja
metsägeneetikkojen vuoden 2005 kokous
Dag Lindgren
Kokous pidettiin 13.–15. syyskuuta 2005 Venäjällä Komin pääkaupungissa
Syktyvkarissa n. 1 000 km Moskovasta koilliseen. Kokousjärjestelyistä vastasi
pääosin tri Aleksey Fedorkov Venäjän tiedeakatemian Uralin osaston alaisesta
Komin tiedekeskuksen biologian instituutista. Kokouksen teemana oli jalostusohjelmien
nykytila, seuranta ja tavoitteet. Osanottajaryhmälle kokous oli ensimmäinen
Venäjällä. Pohjois-Skandinavialle taloudellisesti merkittävimpien puulajien
geenivarat ovat Pohjois-Venäjällä suuremmat kuin Pohjoismaissa yhteensä, joten
ryhmän oli korkea aika kiinnittää niihin huomiota. Tätä erittäin tärkeää
geenivarantoa ei ole aiemmin testattu kunnolla Pohjoismaissa, mutta nyt
tarpeellisia kokeita ollaan aloittelemassa.
Kokouksessa oli yhteensä 41 osanottajaa Latviasta, Norjasta, Puolasta,
Ruotsista, Suomesta, Tanskasta, Venäjältä ja Virosta. Kahtena varsinaisena
kokouspäivänä kuultiin 23 esitelmää ja esitettiin seitsemän posteria. Kokouksen
asiakirjoja laaditaan parhaillaan.
Komin tasavallan ja Pohjois-Skandinavian välillä on käynnistynyt geenivarojen vaihto,
ja retkeilykohteena olivatkin 1) mm. ruotsalaista pluspuujälkeläistöä sisältävä
koeala, jolla päästään vertaamaan pohjoisruotsalaista ja -venäläistä aineistoa,
2) rakenteilla oleva koeala, johon on tarkoitus istuttaa Ruotsista tuotua
kontortamännyn siementaimijälkeläistöä; Ruotsin kontortamännyn geenivarat ovat
siten pääosin Komin ulottuvilla, 3) komeita lehtipuupluspuita kasvava metsikkö;
puut kuuluvat osana Ruotsista koordinoitavaan kansainväliseen
SIBLARCH-projektiin. Pohjoismaisten rahoituslähteiden tukemilla pohjoismaisilla
metsänjalostajien ja metsägeneetikkojen kokouksilla on pitkät perinteet, joskin
nimet ja organisointimuodot ovat vaihdelleet. Nyt vastuu on siirtynyt
GENECARille, joten jatkossakin on varmasti odotettavissa antoisia kokouksia.
Metsäkuusta (Picea
abies) kasvaa nykyisin jokseenkin kaikkialla Pohjoismaissa, mutta sen
luontainen levinneisyysalue ei kata Tanskaa, Norjan länsirannikkoa eikä
Etelä-Ruotsia - Islannista puhumattakaan. Kuusen parhaimpia kasvupaikkoja ovat
ravinteikkaat ja tuoreet maapohjat, joilla se saattaa saavuttaa jopa yli 40
metrin pituuden. Kuusi kestää varjostusta useimpia puulajejamme paremmin, toki
sen kasvu on varjossa vaatimatonta; varjostavan puuston alla kasvanut, ihmisen
mittainen kuusen "taimi" saattaa olla yhtä vanha kuin suotuisemmassa
paikassa kasvanut, tukkipuun mitat saavuttanut kuusipuu.
Ehkä
kuusi olisi itsekin ajan myötä laajentanut levinneisyyttään kattamaan koko
Skandinavian niemimaan, mutta ihmiset olivat malttamattomia ja ryhtyivät
auttamaan. Kuusi saapui Fennoskandiaan vasta n. 3000 vuotta sitten eikä se
vielä ole ehtinyt kehittyä tiukasti paikkaan sopeutuneeksi, joten se kestää
pitkiäkin alkuperäsiirtoja. Sahatavaran ja paperiteollisuuden raaka-aineena
kuusella on erinomaisia ominaisuuksia, jotka kannustivat levittämään kuusta
ehkä jopa liiankin innokkaasti. Mutta on kuusta käytetty myös
kansanparannuksessa ja tietenkin myös koristehavuna - etenkin näin jouluaikaan.
Jos joulukuusesi puhkeaa kasvamaan hempeän vihreitä kerkkiä joulun pyhinä,
niitä kannattaa maistaa tai kiehauttaa niistä vatsaa rauhoittavaa kerkkäteetä. (Leena Yrjänä)
The meeting 2005 of the Nordic group for management of
genetic resources of trees
By: Dag Lindgren
The meeting was held in
There were 41 participants from
Exchange of genetic resources between Komi and north
Scandinavia has been initiated, examples of that was seen during the excursion:
1) an experiment with Swedish Scotch pine plus tree progenies together with
Russian material; 2) an experiment in preparation with material from Swedish
seed orchard harvests of lodgepole pine; 3) a stand with nice larch plus trees,
which are used for SIBLARCH, a northern periphery international project with
coordination from Sweden.
Nordic forest genetic/tree breeder meetings supported by
Nordic sources have a long tradition, although the actual name and organisation varied. Now the function is taken over by
GENECAR. Let’s hope coming meetings will be as successful as this one.
Spruce
Spruce (Picea abies) now grows more or less throughout
the entire Nordic region, even though its natural geographic range does not
cover Denmark, Norway's west coast and southern Sweden - and not to mention
Iceland. Spruce prefers moist, nutrient-rich soil, and on such sites, spruce
trees can attain heights of 40 m. Spruce tolerates shade better than most other
Nordic tree species, even though growth is naturally poorer on shady sites. Two
trees of the same age growing on two different sites illustrate this: whereas
the spruce growing in the shade of an older stand merely attained a height of
about 2 m, the tree planted on an open site may soon be ready for harvest.
Left to itself, spruce would have eventually spread
all across Scandinavia, but humans were impatient and began spreading the
species. Spruce appeared in Fennoscandia about 3000
years ago. It still has not become specifically adapted to a narrow range of
site conditions, and thus, the species can be successfully moved far from its
original habitats. Spruce has excellent qualities for the sawmilling, pulp and
paper industries. This promoted its use all across