För- och nackdelar med genetisk variation i ett bestånd

Fördelar med låg genetisk variation
Frånvaro av genetisk variation kan har fördelar:

1. Den genetiska vinsten kan bli avsevärt högre om bara den bästa genotypen väljs.
2. En homogen sort är lättare att karaktärisera och få monopol på och lättare att marknadsföra, kommersialiseringsmöjligheterna ökar.
3. Att frön har olika grobarhet kan leda till att grobarheten sjunker så fröet måste behandlas eller inte kan användas alls till containersådd, där önskemålet är ett grobart frö per container.
4. Att frö gror vid olika tidpunkter och med olika groningsenergi gör det svårare att hantera i plantskolan och kan leda till lägre plantutbyte.
5. Att plantor är olika utvecklade gör dem svårare att hantera i plantskolan och kan leda till större utsortering och lägre plantkvalité.
6. Att de enskilda träden är olika kan göra det svårare att avverka och framtvinga en sortering i olika sortiment.
7. En heterogen skog kan vara svårare att sköta.
8. Användare av råvara vill ha en jämn kvalitet utan variation, den genetiska variationen bidrar till att göra skogsråvaran inhomogen och därmed potentiellt mindre värdefull för slutanvändaren och lägre betalt för skogsbrukaren.
9. En genetiskt homogen skog tenderar ur många kvalitetsaspekter att bli mer upprepbar och förutsägbar.
10. Om bestånd är homogena - men olika - kan det vara svårare för skadegörare att hoppa mellan bestånd och variationen på landskapsnivå kan öka

Fördelarna med låg genetisk variation är oftast i praktiken små för tall och gran och leder i praktiken sällan till ansträngningar för att få låg genetisk variation. Fördelen med den högre genetiska vinsten växer över tiden och kan bli betydelsefull om några decennier. Låg genetisk variation kan medföra inavel om beståndet självföryngras eller används för frötäkt. Det kan vara dyrt och svårorganiserat att undvika genetisk variation även om det betraktades som önskvärt.

För en liten del av föryngringsarealen finns det ett påtagligt samhällsintresse att åstadkomma skogar med en låg genetisk variation. För framtida säkerhetsbedömningar är frånvaron av tillräckligt omfattande praktisk skogsodling med mycket låg genetisk variation ett påtagligt problem, eftersom det är praktiskt omöjligt att utvärdera storlek och natur av eventuella risker med låg genetisk variation utan empirisk erfarenhet. Sådana riskvärderingar kommer alltid att efterfrågas, och kommer att te sig angelägnare i framtiden.

Fördelar med hög genetisk variation
Det finns fördelar ur skogsbrukssynpunkt och för markägaren med genetisk variation (eller ekvivalent nackdelar med låg genetisk variation) och fördelarna anses oftast överväga jämfört med nackdelarna av extraordinär låg genetisk variation

• En enstaka genotyp efterfrågar samma saker vid samma tidpunkter medan en blandning av genotyper utnyttjar det ekologiska utrymmet bättre

• En sjukdom eller skadegörare kan sprida sig snabbare i en homogen gröda

• Om en komponent misslyckas kan en annan komponent ta över och utnyttja det frigjorda ekologiska utrymmet om det finns genetisk variation

• Om det finns genetisk variation blir produktionen säkrare och mer stabil över ett bredare spektrum av ståndorter, sorten blir mer reproducerbar och misslyckas mer sällan.

• Det är politiskt korrekt och har ett PR-värde med genetisk variation

• De genetiska förutsättningarna för självföryngring eller frötäkt förbättras

• Det kan erbjuda plusvärden för andra organismer

Hur vägs värdet av genetisk variation och värdet av skogsproduktion?
För att optimera är det mycket önskvärt att uttrycka olika faktorer på en gemensam skala. Det naturliga är att monetärt värdesätta. Den producerade skogen har ett värde eller väntevärde. När det gäller skador av skadegörare pga. låg genetisk variation, så kan de betraktas som en minskning av skogsproduktionens väntevärde. Skogsbruket vill undvika skador, en skog med god hälsa är ett förädlingsmål. Det finns inget skäl att tro att markägaren vill ha skogar som är utsatta för skadegörare. En skog med god hälsa producerar i allmänhet en värdefullare produkt till lägre kostnad. Andra effekter av låg genetisk variation som mindre biologisk produktion och inavel kan också behandlas som ett avdrag från förväntad värdeproduktion. Den genetiska vinsten med beaktande av den genetiska variationens effekter kan optimeras. Det optimalt antal kloner i framtida fröplantager kan beräknas (lite konservativt så man inte riskerar att felaktiga antaganden leder till riskabelt låg genetisk variation och så att framtida särplockning underlättas), sådana beräkningar på nya plantager hamnar på drygt 15 kloner "effektivt i planerat rametantal" (Lindgren och Prescher 2008). Nyttan av genetisk variation är inte oändlig utan måste vägas mot den högre genetisk vinst ett striktare urval av kloner ger i framtida plantager.