Skogsstyrelsen 05-02-17

Aktivitet för att minska dominansen av gran. Många tyckare anser att man skall ta tillfället i akt och bryta grandominansen, men jag kan se få tecken på att detta kommer att ske mer än nominellt om samhället inte gör något. Vad samhället kan göra är att:

Detta måste göras omedelbart (eller hellre för två år sedan) om det skall ge någon effekt på återbeskogningen efter stormen. Däremot tror jag att subvention lövplanteringar är ineffektivt.

Dokumentation för dispens. Skall Skogsstyrelsen ge dispenser för glesare plantering och mer självföryngring bör detta kopplas till ett dokumentationskrav av åtgärden som möjliggör uppföljning om ett decennium (för att man skall ha möjlighet att få den kvantitativa effekten av åtgärden belyst).

Plantbehovsgrupp. Jag tycker att det bör tillsättas en grupp av Skogsstyrelsen som närmare specifierar plantbehov 2005-2009. Den kommer att ge upphov till en diskussion i dialog med plantproducenterna och som kan tydliggöra på vilka punkter det är önskvärt att skogbruket anpassar sig till plantproduktionen. Nuläget är så drastiskt nytt så plantproducenterna och konsumenterna själva är en för liten grupp med otillräcklig överblick. Skogsstyrelsen tänker tillsätta en skogsskötselanalysgrupp, kanske den grupp jag föreslår kan ses som ett komplement till denna.

Statsstöd till plantproduktion. Plantskolorna skulle omedelbart kunna få kraftiga ekonomiska incitament för att öka plantproduktionen och samtidigt vidga sortimentet. Men samtidigt har jag inte förtroende för att staten kan åstadkomma en sådan subvention tillräckligt snabbt och problemfritt och i tillräcklig omfattning, så kan man inte få fram något snabbt och stort, så är det kanske bättre att inte försöka. Om ingen subvention sätts in så tycker jag plantpriserna bör öka, bl a för att de marknadsekonomiska krafterna skall verka för att fler plantor produceras och att plantorna sätts in där de gör mest nytta, och för att plantproduktionen förutses att få svåra år om några år.

Skogforsks förädling  Jag tycker att det borde finnas ett behov att SkogForsk sammanställde någon slags dokumentation (arbetsrapport) som svarar på frågan om man med genetiska metoder kan få en stormfastare gran och om det finns något skäl att tro att "genetiska nyheter" (förädlat material, sticklingar, vitryska provenienser) reagerar annorlunda på storm än mer "beprövade" material. Detta eftersom jag tror att många vill ha aktualiserade övertänkta kommentarer på dessa frågor. SkogForsk skulle kunna damma av (förnya) dokumentation om löv och frökällor av löv.

Avverka tidigare.  Stormfällningsproblemen skulle nog minskas om slutavverkningsåldern sänktes, finns det något Skogstyrelsen kan göra här? Viss "överaverkning" i Götaland under de kommande årtiondena bör kanske snarare uppmuntras än kritiseras, om man därigenom kan få bort överårig stormkänslig granskog. Men styrningen bör inte vara sådan att man samtidigt minskar "uthålligheten" i resten av Sverige.

Know how SLU, andra universitet och SkogForsk tar omedelbart fram know-how på Skogstyrelsens initiativ. De bör biträda och utvärdera möjligheterna att producera plantor med annan utrustning och på andra platser än normalt och att plantera under andra förhållanden än normalt. De bör klarlägga när och hur självföryngring är möjlig under de aktuella omständigheterna.  

Kartlägg och förbättra frökällor för löv Det gjordes en frökällinventering som rapporterades till CFOP för ett decennium sedan. Denna borde dammas av.

Var det stormen eller skogsbruket? Det är svårt att avgöra om orsaken till att stormen slog så hårt var att den var extrem eller att skogen blivit mer utsatt. Detta borde klargöras. Om det var att stormen var extrem så skall vi uppvärdera risken att ett givet träd under givna förhållanden vindfälls, eftersom vi tidigare underskattat extremernas betydelse. Man borde kunna uttrycka en sannolikhet för att ett träd avslutar sitt liv som vindfälle. Skogstyrelsen kan ta initiativ till en sådan undersökning.

 

Frågor (framförallt till plantproducenter)

Hur förutsägbart är det för skogsägaren hur många och vilka plantor som behövs när?

Kan det överblickas hur allvarlig plantbristen blir?

Hur stor procentandel av mindre plantförbrukare beställer normalt plantor i god tid?

Hur stor andel av förmodad förbrukning till följd av stormen har redan beställts?

Kan man plantera med ettåriga täckrotsplantor där man normalt använder större barrotsplantor?

Vilken nedgång i plantbehov kan man räkna med om några år till följd av den förmodligen reducerade avverkningen nästa år?

Vilka prisökningar på plantor räknar man med? Finns någon synpunkt?

Hur påverkas plantskolornas lönsamhet av det här?

Vad blir produktionsförlusten i den nya skogen om den tillkommer under plantbrist?

Vad tror Urban E och Jan T om plantbrist?

Vilka åtgärder vidtas för att få plantskolor inom och utom landet, som normalt inte producerar för det aktuella området att lägga om och öka produktionen mot stormens Götaland.

Hur svårt är det för plantskolor som normalt inte är inriktade på Götaland att producera plantor för Götaland?

Hur långt ifrån Götaland kan plantproduktion mot Götaland bedrivas?