1 § Skogsstyrelsen fastställer indelning av Sverige i härkomstområden.

Fråga om godkännande av frökälla upptas på Skogsstyrelsens eget initiativ eller efter ansökan.

Frötäktsområde får endast godkännas som kategorin Känd härkomst.

Frötäktsbestånd får godkännas som endera av kategorierna Känd härkomst, Beståndsutvalt och Testat.

6 § För svenskt frö utfärdas stambrev om det finns

1. ett intyg av den som är ansvarig för insamlingen utvisande trädslag, geografiskt läge, fastighetsbeteckning, areal, insamlingsdatum, härkomst, frökällans beteckning och insamlad mängd, utfärdat senast en månad efter insamlingen (insamlingsintyg), och
2. om klängning av kott ägt rum, ett intyg från den som är ansvarig för klängningen utvisande klängningsdatum, den mängd som har klängts och den mängd frö som har utvunnits, utfärdat senast en månad efter klängningen (klängningsintyg).

1 § För forskningsändamål samt därutöver om det finns särskilda skäl får Skogsstyrelsen medge undantag från vad som angetts ovan.

SKSFS 2002:2 Bilaga 2 MINIMIKRAV FÖR GODKÄNNANDE AV FRÖKÄLLOR AVSEDDA FÖR PRODUKTION AV ODLINGSMATERIAL SOM SKALL CERTIFIERAS I KATEGORIN "KÄND HÄRKOMST" 1. Frökällan skall utgöras av ett frötäktsområde eller frötäktsbestånd som är beläget inom ett enda härkomstområde. Det ankommer på medlemsstaten i fråga att i varje enskilt fall avgöra om en formell inspektion behöver göras. En sådan inspektion måste dock göras om materialet är avsett för ett särskilt ändamål inom skogsbruket. 2. Frötäktsområdet eller frötäktsbeståndet skall uppfyllda de kriterier som medlemsstaten fastställt. 3. Följande uppgifter skall anges: härkomstområde, geografiskt läge samt altitud eller altitudintervall för de(n) plats(er) där odlingsmaterialet är insamlat. − Det måste anges om frökällan är a) autokton eller icke autokton eller om ursprunget är okänt, eller b) ortsegen eller icke ortsegen eller om ursprunget är okänt. Om frökällan är icke autokton eller icke ortsegen måste ursprunget anges, såvida det är känt.

Frökällor
Endast skogsodlingsmaterial från frökällor som är godkända av respektive medlemsland i EU får säljas.

I Sverige är det Skogsstyrelsen som godkänner frökällorna. Kostnader som uppkommer i samband med prövningen betalas av sökanden.

Det finns sex olika typer av frökällor; frötäktsbestånd, frötäktsområde, fröplantage, föräldraträd till en familj, klon och klonblandning.

För frötäktsbestånd och frötäktsområden är Sverige geografiskt indelat i härkomstområden. Samtliga godkända frökällor finns registrerade i Rikslängden.

De olika frökällorna är i sin tur indelade i kategorier beroende på vilka krav de uppfyller. Frötäktsområde kategoriseras alltid som känd härkomst. Frötäktsbestånd kan tillhöra kategorierna känd härkomst, beståndsutvalt eller testat. Fröplantage, föräldraträd till en familj, klon och klonblandning kan kategoriseras som individutvalt eller testat.

Stambrev
Skogsodlingsmaterial får säljas endast om det finns stambrev för materialet. I Sverige utfärdas stambrev för frö producerat i Sverige, skogsodlingsmaterial importerat från land utanför EU samt för växtdelar. Stambrev utfärdas av Skogsstyrelsen efter ansökan.

Stambrevet är ett certifikat som innehåller uppgifter om skogsodlingsmaterialets härkomst. Uppgifterna i stambrevet ska följa materialet under hela produktionskedjan fram till plantering. För att få stambrev för svenskt frö krävs att det kommer från en godkänd frökälla. Det måste finnas insamlingsintyg och i förekommande fall klängningsintyg.

Ansökan ska göras på särskild blankett inom en månad efter insamling alternativt klängning.

Kvalitet
Plantor får endast saluföras om de är lämpliga för anläggning av ny skog och om de håller god kvalitet.

Dokumentation, märkning m.m.
Varje parti av ett skogsodlingsmaterial ska i alla produktionsled, vid lagerhållning och saluföring vara märkt.

Vid produktion och lagerhållning ska uppgift finnas om stambrevsnummer, trädslag, kategori, ändamål, typ av frökälla, identitetsbeteckning för frökällan, härkomstområde, ursprung, mognadsår (gäller frö), ålder och typ (gäller plantor) samt eventuell genetisk modifiering.

Vid försäljning ska skogsodlingsmaterialet vara märkt med etikett eller åtföljas av dokument med ovannämnda uppgifter. Uppgift ska finnas om leverantörens namn, levererad mängd samt eventuell vegetativ förökning.

För frö gäller dessutom att etiketten eller dokumentet ska innehålla uppgift om renhet, grobarhet, 1 000-kornvikt samt antal grobara frön per kg.

Frö får endast säljas i förpackningar som är förslutna på ett sådant sätt att de inte kan återförslutas sedan de öppnats.

Svensk lagstiftning
Produktion av och handel med skogsodlingsmaterial regleras i svensk lagstiftning enligt EU-direktiv 99/105/EC om saluföring av skogsodlingsmaterial. Närmare beskrivning finns i skogsvårdslagen
(1979:429), skogsvårdsförordningen (1993:1096), Skogsstyrelsens föreskrifter om produktion för saluföring, saluföring samt införsel för saluföring av skogsodlingsmaterial (SKSFS 2002:2) och Skogsstyrelsens föreskrifter om avgifter vid handel med skogsodlingsmaterial samt för tillsyn och kontroll av produktion
av och handel med skogsodlingsmaterial (SKSFS 2002:4).

Kommentarer till genomgång av gamla handlingar

Gjorts av DL, givetvis kan det finnas relevant information i sånt som DL ej haft tillgång eller kännedom om, som ej gåtts igenom eller sånt som förbisetts, vad som ej hittats här, kan inte påminna mig om det finns annorstädes. När den nedanstående genomgången gjordes tänkte jag huvudsakligen på gran i norra Sverige,

• Det saknas en mer detaljerad information, motivation, bakgrund och diskussion om vad man vinner på att utse frötäktsbestånd eller frötäktsområden av gran i norra Sverige.
• Det saknas mer detaljerade uppgifter om hur ett godkännande skall gå till (om en inspektion på platsen måste utföras, om det måste vara en av SKS i förhand utsedd förättningsman, vem godkänner i praktiken, inspektionsprotokollets utformning, exakt vilka kriterier som skall uppfyllas).
• Det finns inget som motsäger att det skulle gå att konstruera ett godkänt frötäktsområde, fast vissa delar av det redan skördats.
• EU-regleringen verkar ge Sveriges skogsstyrelse frihet att utveckla ungefär vilka rutiner de vill.
• Första gången jag finner ett dokumenterat förslag (från en arbetsgrupp med bl a Bo Nilsson, Jan Nygren, Maria Norrfalk) att man MÅSTE utnyttja formellt godkända frötäktsområden är 1990.
• Det blev bindande regel 1994, det lämnades då utrymme att få stambrev för materialet insamlat utanför godkända frötäktsområden före 1995.
• Det verkar inte föreligga någon specificerad uttrycklig protest för vad som nu gäller beträffande frötäkt av gran i norra Sverige. Vad DL tittat på omfattar också en del remissyttranden (bl a från Skogsbruket), man kan formulera det så att DL inte hört eller sett något distinkt formulerat klagomål under de 15 år frågan varit aktuell, bara lite diffust morr.
• Det verkar som ambitionsnivån för kraven på frötäktsområdesgodkännande (känd härkomst) sänkts mellan 1994:3 och 2002:2. 

Frötäktsområden Norra Sverige anvisades av skogsstyrelsen i augusti 1984, (Falk & Krutzsch, vissa kompletteringar har skett senare), det står ”Inom höglägen”...”är möjligheterna till kontinuerlig fröinsamling mycket begränsade. I allmänhet måste de sällsynta kottåren”...”utnyttjas för maximal insamling. Frötäktsinventeringen ger”... ”bäst lämpade områden, där skörd i första hand”...Kottskörd skall emellertid vid behov kunna ske även utanför godkända områden. Där är dock ett omsorgsfullt urval av de för tillfället bästa bestånden särskilt önskvärt.”... Inom Norrbotten har inga frötäktsområden för gran kunnat urskiljas. Här förekommer för kottäkt lämpliga områden spridda över länet.”  Andan av Skogsstyrelsens skrivningar 1984 är att det bör finnas mekanismer som tillåter skörd utanför de på förhand utsedda frötäktsområdena.

Frötäktsområdena hänvisar till ett schema av samrådsnämnen Andersson 1950, som dock inte tryckts om eller mer i detalj diskuterats vad som egentligen var meningen att det skulle åstadkommas. Jag har inte alla men en del protokoll från CFOP före 1985 (jag var inte med då), men frötäktsområdesinventering diskuteras eller redovisas inte annat än ytligt i de papper jag sett.

Genomgång av "gamla" CFOP-protokoll

 Jag försökte titta igenom protokollen och skriva ned vad jag tyckte är mest relevant, men det är mycket och jag kanske missat nått, jag har gått igenom även senare protokoll från CFOP fast jag inte skrivit ned

(Nr –år)

21 – 87   Regler skogsodlingsmaterial: Överläggning – kravet på godkännande i förväg synes bli svårt att uppfylla. Sakkunnig bedömning och prövning i efterhand synes kunna vara tillräckligt...   – reglerna får inte bli ett hinder för utvecklingen....   Arbetsgrupp Bo Jondelius, Maria Norrfalk, ? (troligen Bo Nilsson), Jan Nygren, Martin Werner.

 22- 88  AG förslag  Allt frö skall vara registrerat...

 23 – 88  Regel och infsyst för frö, 72 sidor bilaga  ... Skogsstyrelsen har för norra Sverige inte fattat något formellt beslut om godkända frötäktsområden, men en avgränsning av lämpliga sådana har gjorts och publicerats...

 24 – 89 Regler för inf och användning av skogsfrö. 75 sidig bilaga innehållande bl a yttranden från lokala fröråd med dokumentation. Nordsvenska frö och plantrådet 89-04-10 och olika förslag av Ola , dock inget om frötäktsområden.  Bl a ”avlägsnande från detaljreglering och istället ramar för tillåten och rekommenderad..”

25 – 89 Inget av intresse

26 - 90  Regel och inf syst för frö (40 sidor) Arbetsgruppens förslag skall bli ett av underlagen till SVL § 8 arbetsgruppen entledigas.  Sid 19. Norra Sverige Förslag: Beståndsinsamlad gran ifrån norra Sverige bör härstamma ifrån av SKS anvisade frötäktsområden.

27 - 91 Inget av intresse

28 – 91 Inget av intresse

29 - 92 Inget av intresse

30 - 92 Inget av intresse

31 – 93 Nya föreskrifter § 8.   två syften 1) kontroll av härkomst: Äkthet – varudeklaration  2) Reglering  ....  

- 96 Policy SVO arbete med skogsodlmat   SVO skall verka för att ”frötillgången på marknaden är sådan att bristsituation inte uppstår. Vi skall särskilt uppmärksamma behovet av frö för norrländska höjdlägen.”

SKS 1994:3 (20 maj)  står krav på godkännande av utgångsmaterial, det skall ske på grundval av en del kriterier, men det står inget om inspektion eller att uppgifterna inte kan lämnas av den som söker. Frö som insamlats före 1995 är normalt tillåtet även utan att komma från erkänt utgångsmaterial. Det är en lista av saker som skall beaktas för att klassificeras som ”känd härkomst”, men regelverket försvann när det nya antogs.